8 th sin inhandlades på Ginza för en tia och det var en chansning. Jag hade väl en skiva innan med dem har jag för mig. De spoelar någon typ av numetal fast med mycket mer tempo och ilska än man är van vid och det blir precis den typ av metal som jag gillar. Melodisk men ändå jävligt tung. Texterna känns mörka på något sätt även om de tyvärr inte finns med i texthäftet. De kör lite programmering i bakgrunden också och den fem man starka gruppen låter ganska udda för att vara en svensk grupp. Blanda NIN, Pain och death metal plus Him och Marilyn Manson så kanske man skulle kunna fram detta "monster" kallat 8th sin. Jag gillar de 11 låtarna som ligger runt fyra minuter på cvarje låt och till och med 4.05 varav tre av låtarna faktiskt är. Kanske inget band som kommer att gå till världshistorien men de dryga 45 minuterna med gruppen känns trevliga om man nu kan ha trevligt i en grupp sällskap som sjunger om Liars, Demons och Angels men va fan....

  En tia är väl precis lagom pris för en skiva tycker och när skivan ligger på Roadrunner så brukar ju det borga för att det är okej musik. Framförallt brukar det vara tuff musik och oftast metal och det är det väl lite grand här också men vi får nog räkna in dem till rapmetal eller vad man skall kalla detta. Lite som Beastie Boys när de är tuffare och tidiga Red Hot Chili Peppers kan jag tycka. Musik som kanske inte håller så många är egentligen för musikstilar kommer ju och går men jag är ju lite gammalmodig och gillar det ändå. Skivan har 11 år på nacken men det hörs inte tycker jag och jag gillar när man blandar rytm och tuffhet på detta vis....En grupp som jag varken har hört talas om innan och kommer säkert inte att höra talas om dem efteråt heller men jag gillar det i alla fall. Kolla in för denna typ av penning...klart värt om ni gillar RHCP, Beastie Boys och den typen av musik.

        Den här skivan har många år på nacken. hade den en gång på LP tror jag för jag tror att de var förband till något som jag såg. Jag gillade den inte så mycket nu och jag är lite kluven ännu till skivan. Jag köpte den för en krona på Mynt och Musik på Friggagatan och det är den ju helt klart värd. Men musikaliskt är den lite tråkig eller vad jag ska säga för det är en sorts musik som har blivit lite skadad av tidens tand men visst har den sina låtar som jag faktiskt kan uppskatta också. Svårdefinierbar musik egentligen och jag tror att man skulle kunnalägga dem någonstans mellan pop och rock och att king Swamp aldrig blev riktigt stora beror kanske på att de hade lite svårt att bestämma sig för vad de skulle spela för musik. Men hittar ni den riktigt billigt så investera i skivan för en halvtimme god lyssning blir det i alla fall. För en del av låtarna påminner mig om grupper som Midnight Oil och R.E.M och då blir det riktigt bra, lyssna på "Can´t be Satisfied" så fattar ni vad jag menar.